Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började i USA utvecklingen av sidokölsvävartekniken. Försvarets Materielverk (FMV) ansåg denna utveckling så lovande att man beslöt att genom studier och försök aktivt följa denna. Ett koncept togs fram av FMV och Karlskronavarvet (KkrV) som även tecknade ett licensavtal med Bell Halter Inc, USA.
Då nästa steg; utvecklingen, projektering och byggandet av ett försöksfartyg, ansågs för kostsamt stannade arbetet med sidokölsvävare tillfälligt upp i svenska marinen i början/mitten av 1980-talet.
FMV samarbetade med Tekniska Högskolan i Stockholm, FOA, FFV, Teleplan och flera industrier och i februati 1986, strax efter det att kontraktet på fyra kustkorvetter typ Göteborg var tecknat, presenterade FMV Fartygsavdelning ett försök att samla all utveckling mot en ny generation ytstridsfartyg i ett enda projekt.
Hösten 1986 fastlades den slutliga tekniska, tidsmässiga och ekonomiska omfattningen av projektet och lämnades till Regeringen för ställningstagande. I juni 1989 hade projektet framskridit så långt att kontrakt kunde tecknas med KkrV på konstruktion och byggnad av en testrigg.
Testriggen, som vid sjösättningen den 14 mars 1991 döptes till HMS Smyge, levererades våren 1991 för att därefter genomgå omfattande provprogram över flera år.
HMS Smyge var i aktiv tjänst fram till 1995 och har därefter bla fungerat som förläggningsfartyg och övningsobjekt.
Eftersom hon är enda plattformen i sitt slag och endast kördes under några få år, är det inte många, varken värnpliktiga eller officerare som tjänstgjort ombord. | 
